Idag när jag träffade en läkare, som jag träffat 2 ggr tidigare, så bröt jag ihop pga hennes bemötande.
Jag har vart sjukskriven sen 6/2 2014, mestadels på deltid och har hela tiden fått 2 mån sjukskrivning i taget. Idag ville hon förlänga min sjukskrivning 3 v framåt.
Detta fast jag berättade om mina sömnsvårigheter.
Och fast jag berättade om min ångest.
Och självklart berättade jag om mina minnessvårigheter, förklarade en praktisk situation som t ex matlagning från recept. Hur jag måste titta på receptet upprepade gånger för att se om det var 1 tsk el 1 msk sambal oelek jag måste ta.
Jag talade också om hur trött min hjärna blir av att jobba 4 timmar i kontorslandskap och alla sociala situationer. Hur det drabbar familjen hemma eftersom jag biter ihop när vi är ute bland folk och hur jag sen när vi kommer hem stänger in mig i ett tyst och mörkt sovrum.
Och det vore kanske inte heller så lämpligt att gå upp i arbetstid under tiden som jag håller på att byta arbetsuppgifter.
Men vad vet jag? Jag är ju bara en jobbig patient med utmattning och som lämnar läkarens rum hysteriskt skrikande.
Ja, jag kanske borde talat om för henne hur alla dessa läkarbesök påverkar min oro/ångest/stress.
För det verkar hon dessvärre inte veta.
