onsdag 26 mars 2014

Viktväkarna har fått en ny medlem

Länge och väl funderade jag innan jag släppte tankarna helt på LCHF. Jag har ju trott att det var min metod, för de perioder jag har kört det så har jag mått bra. I alla fall har jag tyckt det. Men egentligen har reaktionerna vart skrämmande när jag tänker i efterhand.

Dag 1-3, ganska rejäl huvudvärk. Det har jag skyllt på sockerabstinens. Dag 4 har jag börjat spinna upp. Krypningar i kroppen och jag har känt mig speedad, hög. Tänt att "nu är förbränningen igång". Under dag 5 har jag haft nerverna utanpå och gråtit för minsta lilla, vilket ofta har resulterat i att jag "unnat" mig något/fuskat. Och sen har jag inbillat mig att jag vart fast i sockret igen, efter en dags snedsteg. Och så har det vart. Om och om igen.
Stackars min kropp vad jag har misshandlat den. 

I början av förra veckan så blev jag sjuk. Trodde först det var pollen, men det visade sig vara bihåleinflammation och nån typ av influensa som tog hårt på kroppen, är fortfarande inte helt okej efter en veckas penicillinkur. För en gångs skull så hade jag aptit fast jag var sjuk. Och var så sugen på vanlig mat och på frukt. Så jag åt. Regelbundet. Frukost. Lunch. Middag. Levde inte på mackor bara som jag annars gjort när jag vart sjuk och skyllt på just det. Och jag åt frukt. Fick dille på kiwi och apelsiner.

Så jag bestämde mig. Efter att som sagt funderat under en längre tid. Och konsulterat med andra med erfarenhet. 

Så från och med igår är jag Viktväktare. 

Nu kanske några tycker att jag kunde hålla mig till den där dietistens, som inte var någon dietist, råd om att äta 1500 kcal/dag. Men jag tycker om att köra efter ett "koncept". Få lite gruppkänsla, en tillhörighet. 

Och det bästa av allt - 
vilken skön känsla det är att slippa jaga kolhydrater och förbjuda det ena och det andra. 

Jag kan äta knäckebröd till frukost, eller fil med flingor och banan. 
Och inte behöver jag ha dåligt samvete för att jag äter några bitar potatisklyftor till det grillade köttet. Eller kokt potatis till de hemmarullade köttbullarna som jag även kan äta sås till och lingonsylt. 

Det är som en helt ny värld som öppnat sig. Och tänk, ju mer jag tränar ju mer får jag äta, vilket i och för sig är sunt. Där tror jag att jag haft en svaghet hittills, att öka matintaget när jag ökat träningen. 

Det här kommer bli bra. Så bra. 




4 kommentarer:

  1. Låter som du tänker helt rätt och jag gissar att du kommer att må toppen framöver! Kram

    SvaraRadera
  2. Jag älskar Viktväktarna! Nu peppar vi varandra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Ting! Nu kör vi. Och du är ju värsta proffset! :)

      Radera